Jag äter inte siffror och gram

Jag äter enbart mat och försöker efter bästa förmåga undvika det jag inte tål. Jag har med tiden blivit mer och mer trött på allt, som gör om mitt ätande till siffror. Visst kan man behöv kolla det om man inte får det att fungera, men jag tror inte det finns en instruktionsbok för mig.
Jag kommer därför att försöka få över det till att bli ord, saker som gör att man inte behöver en våg och en miniräknare, för att kunna äta. Jag har kollat två dagar på 20 år och det är minst en gång för mycket. Jag vill kunna ha koll utan att behöva sätt på mig en labbrock.

Människor har levt länge utan att behöva ha detalj kontroll, visst kan de vara nödvändigt att sätta siffror på saker och ting, men när det verkligen gäller, är det hur man mår som är viktigt. Man gör om saker som gör oss själva till en sorts maskiner, som skall äta visa mängder av mat av rätt sort.

Jag har numera gjort det enklare jag äter bra mat och undviker det jag inte tål. Jag undviker att äta saker som inte är mat. Tyvärr klarar jag detta mindre bra i perioder. Men att inte ha två dåliga dagar följd, har räddat mig.

Jag vet inte hur man fungerar om man vet hur många gram av vad man äter. Jag blir obstinat av kontroll, även om det är jag själv som styr, jag måste bara testa om jag kan äta bröd. Jag har ingen uppfattning om hur många gånger jag provat och jag vet resultatet i för väg. Jag har lärt mig att leva med att jag är sådan, jag kommer aldrig att sätta upp före och efter bilder. Jag kommer aldrig ge detalj råd om det inte krävs. Jag har testat det mesta och vet vad som händer.

Jag har lagt väldigt mycket tid på att lära mig så mycket det går, men jag har ett problem jag har aldrig varit skötsam och kommer nog aldrig att bli det. Detta gör inte att jag kan mindre, men jag kan aldrig bli en skylt docka för, hur man skall hantera sin sockersjuka. För jag kommer aldrig bli bättre än att jag gör nästan rätt, mår jag dåligt av de jag hittat på, kan jag vara idiot strikt en period. Jag har fastat i en månad det går bra, jag äter en gång om dagen nu och så länge jag inte har någon ork, så får jag den mat som min fru tycker jag skall äta. Jag tror det blir bättre så, än att jag inte äter alls.

Ta inte i mer än ni behöver, ät så ni mår så bra ni kan, en del är mer trasiga i sina kroppar och måste vara mer skötsamma. Jag själv känner det som jag lever på bonus tid, jag överlevde att bli rånad i Bangkok. Sedan att jag inte kommer ur skräcken är en annan sak. Jag medicinerar med tacksamhet, genom att hjälpa så mycket jag kan. Min fru satt mig hos en gammal buddist munk i Thailand som prata engelska. Det gör att jag nästan fungerar och så har jag bra vård personal runt mig i Norge. Jag skulle behöva vila och kunna sova. Just nu går jag på enbart vilja och en stark sådan. Det som känner mig har tacklat att jag sover när jag kan, om jag kan. Det jagar mig i säng om det ser att jag håller på att slockna.

Lämna ett svar

Stäng meny